Utrustning...!?

Visst vore det väl en dröm att alltid kunna ha sin hund lös och inte ens behöva tänka på koppel och allt annat? Men nu är det ändå så vi inte får ha hunden lös var som helst och där vi får ha det är det mycket få (om ens någon) som kan ha den lös på ett 100 % säkert sätt.
Jag får ganska ofta frågor om vad man ska ha, så här är mina tankar kring hundens vardagsutrustning:

Koppel eller lina?
Skälet till att jag tar upp "snöret" först är att det är vår säkerhet och nödbroms.
Säkerhet - Det viktigaste är att både själva kopplet och haken är tillräckligt kraftiga och hållbara för din hunds storlek. Om någon del är för vek är det lätt att räkna ut vad som händer om det av någon anledning blir ett ryck...
Material - När du väljer material ska det framför allt kännas bekvämt i handen. Det blir rätt många timmar som du kommer att hålla i det :-) Vissa koppel har reflextråd invävt och det kan vara en stor fördel under det mörka halvåret.
Längd - När det gäller längden så brukar en del förorda ett ganska kort koppel "eftersom hunden ändå ska lära sig att hålla sig nära oss". Tänk att där tycker jag precis tvärtom! Om hunden hela tiden känner sig tvingad eller låst nära oss är risken stor att den snarare blir frustrerad, lessnar och söker sig längre ifrån. Om du istället använder ett längre koppel (prova med tex 3 meter), så får hunden lite mer rörelsefrihet, det blir mer avslappnat och du får helt säkert ett antal tillfällen per promenad att belöna då hunden självmant söker sig till dig. På så sätt får du en hund som kommer att tycka att det är trevligt att gå nära dig istället för att känna sig pressad :-)
En lina (10-15 meter) är praktisk när du vill träna avståndslydnad som tex inkallning eller förbud på längre håll. Välj en lina som är bekväm att hålla och som inte riskerar att bränna dig i handen om hunden drar till.
När du använder lina är det viktigt att du har sele istället för halsband på hunden. Med längden ökar också kraften om det skulle bli ett ryck och med hela kraften mot halsen är skaderisken stor.
Med ett längre koppel eller lina på hunden behöver du såklart ha extra uppmärksamhet omkring dig så att inte din hund riskerar att springa fram till någon annan hund eller människa!
Flexikoppel - Ett flexi-/rullkoppel kan ibland vara ett praktiskt alternativ till lina. Men det finns tyvärr flera nackdelar:

  • Själv dragandet är själva grejen med flexi - hunden "ska" alltså dra för att få längre koppel och den vanan tar den gärna med sig när det vanliga kopplet åker på...
  • I en akut sitation finns alltid risken att mekanismen hakar upp sig och inte låser som den ska och hunden kommer för nära något den inte ska vara nära...
  • I samma akuta situation tar man gärna tag i linan för att få stopp och det kan orsaka rejäla brännskador i handen...
  • Jag har själv varit med om att tappa dosan som då for iväg och skrämde hunden...

Jaktkoppel/Retrieverkoppel - Detta är ett allti-i-ett-koppel som framför allt är praktiskt i en jaktsituation då man snabbt och enkelt behöver kunna ta av och sätta på kopplet. Till vardags passar det däremot inget vidare då det har en lika skarp strypfunktion som en sk strypkedja...

Halsband eller sele?
Okej, för att "snöret" ska vara den säkerhet som är tänkt behöver vi ju fästa det i något...
Säkerhet - Även här är säkerheten det viktigaste! Det innebär att halsband/sele ska sitta bra så att hunden inte kan dra sig ur samt att inte någon rem eller hake riskerar att gå sönder under promenaden.
Bekvämt - Det näst viktigaste är att hunden är bekväm med vad den har på sig, att den kan röra sig så fritt som möjligt och naturligtvis inte riskerar några skador pga sin utrustning.
Halsband
Under förutsättning att hunden lärt sig att gå i koppel utan att dra är då ett bra halsband att föredra. Det bör vara mjukt/bekvämt och gärna lite bredare för att vara så bekvämt som möjligt. Halsbandet ska sitta placerat vid halsens nedre, kraftigaste del.
Att sätta ett tunt halsband högst upp bakom öronen kan ge en skenbar kontroll. Vissa hundar blir mer eller mindre paralyserade av detta då halsbandet sitter vid ett par av kroppens smärtkänsligaste delar...

Fast halsband med knäppning - fördelen är att du inte behöver dra något över huvudet på hunden - nackdelen kan dels vara att en del hundar inte uppskattar när man håller på och "pillar" vid huvudet samt att den del som ligger mot spännet där du knäpper så småningom slits.

Halsband med halvstrypfunktion - ett mjukt, fodrat halsband med halvstrypfunktion innebär mest att du trär det över hundens huvud och inte behöver knäppa det. Själva "strypdelen" ska vara så lång att du kan sätta på det utan obehag och kunna dras åt så att det sitter säkert men utan att ge någon som helst strypeffekt!

Halsband med kedja - ett halsband med kedja - oavsett typ - hör aldrig hemma på en hund! Ett halsband med kedja "bara" som halvstrypfunktion kan verka harmlöst, men tänk dig hur den kedjan kan kyla en kall dag...
Jag vet att man kan tycka sig få bättre kraft att hålla sin hund med hjälp av en strypkedja och då vill jag hellre tipsa om en bra sele! (Se mer längre ner) Av det enkla skälet att det hjälper bättre och att jag hört alltför många hundar som bokstavligen haft svårt att andas ordentligt med stryphalsbandet. Dessvärre förstår inte hunden att andningssvårigheterna beror just på att den drar, utan ofta drar den just för att komma undan obehaget...

Selar, selar, selar...

För hundar som har en tendens att dra i kopplet är en välsittande sele absolut att föredra:
Det finns numera en mängd olika varianter av selar att välja bland, allt ifrån enkla, smidiga till de som nästan ser ut som brandmansutrustning...
Så med risk för att vara tjatig - även här är såklart det viktigaste att selen är säker, bekväm och stör hundens naturliga rörelser så lite som möjligt.
Anpassad - För en valp eller ung, växande hund bör du välja en sele som har flera inställningsmöjligheter, dvs inte bara runt magen. Annars har din valp troligen vuxit ur den på ganska kort tid.
Oavsett modell ska selen sitta stadigt så att den inte riskerar att glida och kanske oraka skav. Även materialet påverkar såklart om det finns risk för skav. Remmarna ska vara så pass kraftiga så att de inte riskerar att vrida sig på något sätt.
Modell - Vällj gärna en Y-formad sele. Den är alltså formad som ett Y framtill och undviker på så sätt att ligga emot halsens känsliga delar. Titta också när du provar selen att hunden rör skuldrorna obehindrat.
En sele med helt rak rem på bringan riskerar att hamna lite för högt och få nästan samma effekt som ett halsband mot halsen. Hamnar remmen däremot lite för lågt riskerar den att begränsa hundens rörelser.
Koppelfäste - om man väljer en sele där kopplet fästs framtill förtas en del av hundens kraft och du får betydligt lättare att koppelträna. På så sätt blir den alltså ett mycket bra alternativ till strypkedjan! Det är då viktigt att du varierar vilken sida kopplet löper så att hundens vändning inte alltid blir åt samma håll.
Att ha koppelfästet på ryggen kan ibland vara mer praktiskt, särskilt när hunden lärt sig att gå utan att dra i kopplet. Nackdelen kan möjligen vara att man upplever mindre kontroll, men det är nog mest en vana ;-)
Om du däremot vill ha hunden framför dig, tex vid spårande eller skidåkning, bör du ha en sele med koppel-/linfäste långt bak för att fördela trycket jämnt över kroppen.

Antidrag-selar - Det finns också sk Antidrag-selar vars syfte är att orsaka obehag vid dragande. De kan tex ha tunna remmar som går bakom frambenen och dras åt när hunden drar. Jag har aldrig sett att de haft någon vidare positiv effekt på dragandet. Det jag däremot sett är att hundar fått ont och även avskavd päls.
Haltigrimma - Halti är varken halsband eller sele, men används ibland på hundar som drar för att minska dess kraft. Den kan vara effektiv, men också riskabel. För vissa hundar är det ganska lätt hänt att ta sig ur den, så man behöver fästa kopplet även i ett halsband för säkerhets skull. Det är viktigt att den sitter rätt så att den inte trycker under ögonen eller påverkar andningen. Mitt starkaste argument mot halti är ändå att om det skulle bli ett ryck blir det en kraftig påverkan på nacken med allvarliga skaderisker.
Jag har mött EN hund där det var befogat med halti och det berodde på att hunden var döv och i svåra situationer var det ägarens möjlighet att få kontakt med sin hund. I alla andra fall törs jag nog påstå att det finns bättre alternativ :-)

Det här var mina personliga tankar och erfarenheter av olika saker vi sätter på våra hundar. Dela gärna med dig av dina!
En slutsats kanske kan vara att vi i första hand ska se hundens utrustning som en säkerhet och inte som ett sätt att till varje pris tvinga den till något som vi förväntar oss. Det är alltid bättre att lära hunden vad vi vill så att vi har det trevligt tillsammans :-)
De prylar som jag själv har bäst erfarenhet av (med egna och/eller andras hundar) hittar du under Tillbehör

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Länkar

-

Etikettmoln

-