hundkontakten-logo-inverterad

Mina hundar

I mitt liv har det i stort sett alltid funnits hundar på något sätt. Det är nog också hundarna själva och vardagslivet nära dem som lärt mig väldigt mycket om hur de fungerar. Jag är uppvuxen med min farfars jakthundar, senare var det en omplacerad jämthund/finsk spets och så småningom pappas labradorer. Sedan 1996 har det varit egna hundar av olika slag. Oavsett vad jag och mina hundar gör, är det viktiga att vi har kul tillsammans, att de litar på mig och att de får utrymme och möjlighet att utveckla sin egen personlighet. 
Här får du träffa några av dem: 

MAJA - Labrador/Springer spaniel
Maja kom till oss i december -16 och är född i december -15. Glad och studsig är nog de mest beskrivande orden för henne ;-) Vi tränar en hel del Nose Work och det är verkligen hennes "grej"! Det spelar ingen roll vilken typ av sök det är - hon går igång på allt och är otroligt nöjd när hon hittar skatten. 
Rallylydnad och Tricks och konster är också en del av vår vardag. De korta stunder hon har kontroll på både huvud och alla fyra tassar blir det riktigt bra, men hon kräver en fullt fokuserad matte om det ska bli något vettigt ;-)  Otroligt rolig att jobba med är hon!
Ibland är Maja med och visar något på olika kurser. Det tycker hon själv är lite extra roligt, men det är såklart en extra utmaning för matten när fokuset huvudsakligen ska vara på er deltagare. Det där med att vänta på sin tur är ju inte Majas favoritgrej... 


Hundar som lever i minnet

ABBE - Jaktlabrador
Abbe har efter mycket om och men blivit en värdig efterföljare till Emil. Abbe är född i juni -07 och har efter en mycket tröttsam slyngelperiod blivit en fantastisk arbetskamrat som ibland hjälper till vid tex hundmötesträning. Han är ett riktigt energiknippe med en härlig arbetslust och som älskar allt och alla. Ibland kanske lite för mycket... Så det är en kille som krävt en hel del passivitets- och koncentrationsträning. Han lär sig saker snabbt, men dessvärre lär han sig ju också tokigheter lika snabbt så det gäller att ligga steget före! Många knasigheter och skratt blir det :-) Vi tränar på jaktapportering och viltspår och båda är lika uppskattade av Abbe. Vi tränar också både tävlingslydnad, rallylydnad och lite freestyle (lite efter humör), så om du ser oss hålla på med "krumelurer" kanske det är något rallylydnadsmoment eller freestyletrick vi tränar på.
Vår senaste passion är Nose Work! Det är verkligen något som vi båda två blivit väldigt förtjusta i och som passar väldigt bra nu när Abbe börjar bli pensionär. 
Dessutom är han såklart mattes hemhjälp, då han bla bär ut soporna, hämtar posten och letar reda på förlagda nycklar.
När Abbe är hos husse är det framförallt skogen och älgjakt som gäller. Det har blivit ett antal skjutna älgar för Abbe och han har också klarat ut ett par skarpa eftersök med bravur.

EMIL - Jaktlabrador
Emil kom till oss i oktober 1996 som en liten rultig buse. Hans fantastiskt roliga och mysiga valpålder förbyttes snart i en vansinnigt utmanande unghund... Men när vi väl överlevt den perioden blev Emil den bäste vän man kan ha. Med hjälp och inspiration från Kicki Renlund tränade vi apportering, viltspår/eftersök (godkänd i anlagsklass) och tävlingslydnad. Dessutom provade vi på kantarellsök och freestyle. När vi inte tränade något speciellt var han mattes hjälpreda som plockade upp tappade saker från golvet, bar ut soppåsen, letade reda på borttappade nycklar och mycket annat. Tillsammans lärde vi oss massor och hade väldigt mycket skoj ihop.
Varje höst var det Emils och husses bästa tid: älgjakten! Det blev totalt nio älgjakter och ca 20 skjutna älgar för Emil. Dessutom fick jaktlaget vid något tillfälle användning av honom som eftersökshund. Så världen blev allt lite tommare när han hastigt lämnade oss veckan efter midsommar 2007.

DAISY - Golden Retriever/Samojed
När Daisy kom till oss hösten 2000 var hon en mogen dam på 10 år och vi trodde att hon bara skulle ha något år kvar. Hon var en stadshund som var van att leva livet på sitt sätt, så bara att ta sig fram i skogen var i början ett konststycke. Jag brukade påstå att hon var bäst på att vara söt, men hon visade mig också att även gamla hundar kan lära på nytt. Hon hade en envis livsgnista och blev stolta 16 år innan hon lämnade oss.

TIM - Labrador Retriever/Collie?
Tim kom till oss hösten 1997 och var då 3 år. Han hade då redan flyttat flera gånger i sitt liv och var lite osäker på främmande människor. Enligt hans tidigare matte var han helt ointresserad av rådjur, men det var nog inte helt sant... Om han fick upp ett spår och var okopplad, kunde han sticka och vara borta lääänge. Så där krävdes det en hel med både inkallningsträning och vettig sysselsättning. Både Tims personlighet och bakgrund bidrog till att vi blev väldigt tajta och han lämnade ett stort tomrum efter sig när han lämnade oss alldeles för tidigt.

BUSTER - Jämthund
Buster var en av farfars jämthundar och anledningen till att det är just han som får en plats i den här listan är att gav mig en lärorikt bett... När jag var i 12-årsåldern ville jag (som så många andra tjejer) ut och gå med hundarna. Jag hade väl också hört att hundar ska "Gå fot". Så jag gick och tjatade på gamla Buster att han skulle Gå fot, med allt argare röst eftersom han inte lydde. Till slut tröttnade Buster och bet mig i tummen... Men det som satt sig i mitt minne är hur min kloke farfar inte blev ett dugg arg på Buster, utan förklarade för mig att man inte kan tvinga en hund att göra något den inte förstår. Hunden måste förstå innan man kan kräva! Tack Buster och farfar för den erfarenheten!

Abbe och Maja
Abbe och Maja
Maja
Maja
Abbe

TILL MINNE
ABBE 2007-06-16 - 2021-02-08

Denna ofantliga tomhet… Vi har varit varandras liv så länge och nu är det plötsligt inte så längre och jag vet faktiskt inte riktigt hur det ska gå till…
Du kom som en av de jobbigaste valpar jag träffat. Bet, skällde och kissade inne typ femtioelva gånger om dagen. Som unghund var du fortfarande den som ville mest och snabbast, varför vänta liksom. Åh, de gånger du drog omkull i snödrivor när du såg en annan hund… Du hade en så härlig övertygelse om att allt skoj i livet var menat just för dig. Att det sedan ledde till tokiga situationer ibland – ”det kunde ju inte du rå för”.
Med tiden mognade även du och blev en relativt sansad och mycket klok hund. Tänk vad vi gjort och upplevt mycket tillsammans! Inga långresor, inga långvandringar och inga pallplatser på tävlingar. Men du har hängt med på alla mina vidareutbildningar och lika glatt hängt med på allt nytt som vi provat och tränat. Vi har bott på en massa olika hotell i bla Stockholm och Borlänge och små stugor i Strängnäs och i Smålands skogar. Undrar hur många mil vi gått ihop? I skogarna runt Harbo, Sala, Säter, Enköping mm, på varenda gata i och runt Sala och inte minst i grannstäderna dit vi åkt både för promenader och för att hitta mysiga fikaställen. Fika var nog en av våra bästa grenar 

Just ja! Du var rätt bra på att skälla ut den stora Visenttjuren i Avesta också 
Vatten var verkligen ditt rätta element! Jösses, som jag stod med hjärtat i halsgropen när du kastade dig i vattnet i Lånstagroparna när du var ung och galen. Några av mina favoritögonblick är ändå de gånger du stannade upp och bara stod och spanade i fjärran över vattnet. Vad tänkte du på då?
Och så mycket olika saker vi tränat tillsammans! Jaktapportering (såklart!), viltspår, personspår, rallylydnad, tävlingslydnad, freestyle, kantarellsök, Nose Work, tricks och en massa annat. Vi har verkligen inte blivit bäst på något, men jösses vad mycket skoj vi haft!
Det jag kommer att sakna mest är nog ändå dina vardags-hitte-på. Vem ska nu plocka upp småskräp från golvet? Vem ska nu bära in morgontidningen? Jag tappade ett mynt i golvet i morse och det var ingen där för att plocka upp det…
När du var unghund kunde man ju inte tro att du en dag skulle kunna hjälpa mig i jobbet. Det har varit helt fantastiskt att få ha dig vid min sida för att tex visa olika saker eller som hjälp vid hundmötesträning. Alltid så pålitlig och trygg!
Abbe-bus, Grynet, Hjärtat, min bästa vän, min hjälte, min fantastiska arbetskamrat och kollega. Vi fick nästan på dagen 13,5 år tillsammans. Tack för att jag fått vandra vid din sida i så många år! Du fattas mig 

Abbe
Abbe