Nyheter!

Nu ska jag skriva om något som många säkert kommer att tycka är jättetråkigt! Och kanske lite snålt… men som också är besvärligt för många hundägare – för att inte tala om hur jobbigt det kan vara för många hundar.
Att kliva fram och hälsa på andras hundar är något som många (ofta icke-hundägare) tar mer eller mindre för givet att man kan göra. När det gäller valpar har jag tom hört att ”det är klart att man ska hälsa på valpar, de behöver social träning”. Men vad blir det egentligen för erfarenhet? Där är det framför allt små, söta valpar som blir mest utsatta av människor som knappt hinner fråga innan de böjer sig över valpen.

Social träning innebär att valpen får se, uppleva och kanske kommunicera med andra hundar, människor och andra djur och tanken är att lära sig att de finns där, men inget jag behöver bry mig så mycket om. Det som valpen behöver är alltså att lugnt och på ett lagom avstånd bara se utan att det händer något mer än så. Som hjälp för att det ska bli just så är att vi själva är lugna, har ett bra avstånd och håller det till korta stunder.

En valp (eller vuxen hund) som är lite osäker, ängslig eller helt enkelt inte så himla social kan lätt få en negativ erfarenhet om det på något sätt blir för mycket. Den negativa erfarenheten kan snart bli en förväntan på att ”Hjälp, nu händer något som jag måste hantera”. Några sätt som hunden kan hantera det är att försöka få avstånd genom tex krypa ihop och göra sig liten, söka sig bakom matte/husse, skälla/morra eller tom nafsa om inget annat funkar. Om du hamnar i den situationen med din valp/hund, backa undan och stoppa människan som vill hälsa (om du inte redan gjort det). Det du absolut inte får göra är att bråka på din hund för att den försöker lösa en situation som är för svår. Då blir ju erfarenheten ännu sämre…

En valp (eller vuxen hund) som däremot är väldigt glad och social, får ofta reaktionen från andra att ”men den är ju så glad och vill hälsa”. Men tänk dig då vilken förväntan den hunden får när man då och då blir hälsad på av främmande människor? Där blir det snarare ”Tjoho, nu kommer det någon som säkert är till just mig!”. Promenaderna blir en ständig förväntan på alla människor vi möter istället för på den egna människan, med dragande, hoppande och frustration som följd. Så med den glada och sociala är det minst lika viktigt att hålla hälsandet på en lugn och kontrollerad nivå.

Oavsett om du har den försiktiga eller sociala typen, var tydlig mot andra att du inte vill ha hälsande (utan att först hunnit ge ett okej). Stå gärna och prata en stund, välj ett bra avstånd för din hund, hjälp den med några godbitar under tiden eventuellt utspridda på marken om det är en lämplig plats för det. Tacka för pratstunden och gå vidare. Nu har din valp/hund fått en helt annan erfarenhet av att möta andra människor.

OBS! Om din hund är av den försiktiga sorten och efter en stund smyger fram för att nosa på människan är det inte en inbjudan till att klappa! Den vill bara undersöka i lugn och ro, för att sedan kanske backa och fundera lite mer på saken.

Till dig som så gärna vill hälsa på andras hundar:
Som hundägare är det mitt absoluta ansvar att min hund blir just en lugn, trygg och trevlig hund som kan hantera olika situationer. Då är det viktigt att jag får möjlighet att hjälpa min hund att klara av situationen på ett lugnt och trevligt sätt för att få med sig rätt erfarenheter för framtiden.
1.   Fråga alltid innan du hälsar på någon hund!
2.   Fråga eller ge mig en chans att förklara hur jag vill att du i så fall hälsar.
3.   Om jag inte vill att min hund ska hälsa just nu, bara förstå och respektera min önskan. Om jag säger ”Nej” är det inget personligt mot dig, bara ett sätt ge min hund de erfarenheter som jag vill att den ska ha med sig.

Tack för din förståelse!